Efter en stadig frukost tog jag bilen till satellit-parkeringen i Duved och eftersom jag skulle med ett ganska sent tåg så fick man såklart parkera längst ifrån tågstationen och gå ca 15 minuter till tåget. O-ringens specialtåg (Norrtåget) gick fram och tillbaka mellan Duved och närmaste orten till arenan som just idag var Undersåker. Tåget blev överfyllt och trots att vi stod packade som sillar tror jag faktiskt att några fick vänta på nästa tåg. Väl framme i Undersåker så fick vi köa till bussarna och där var det en väldigt, väldigt lång kö. Det visade sig att en del av vägen hade gått sönder och någon buss fått punktering! Kommunikationen gick inte riktigt fram till den stora massan var kön egentligen började och det var 20 minuters kaos, till slut trodde några i kön av vi skulle gå på bussarna som stannat på andra sidan vägen så de drog med sig alla övriga också, men jag är ju så att jag vill inte tränga mig före, för jag såg ju en annan kö som stod still och de hade väntat ännu längre. Men eftersom de flesta försvann så kom jag snabbt fram i kön ändå och fick då den stora massan bakom mig som så klart inte fått gå på från "fel håll".
Efter 20 min. bussfärd till Trillevallen letade jag upp deltagarservice och där var det faktiskt ingen kö. De flesta tävlar ju och tog säkert ut nummerlapparna på lördagen. Nummerlappen stoppade jag i fickan eftersom jag saknade säkerhetsnålar. Detta var mitt första beslut i en kedja av flera felaktiga saker jag gjorde denna första etapp-dag.
Så, nu är jag nästan helt redo, på med skorna och midjebältet där jag förvarade min (nöd)telefon, samt lite vatten. Nu var jag taggad till tusen, var är starten?
Där! Jag ser skylten tydligt: Till start. Jag går dit med raska steg. Man tömmer pinnen (sportident) och sedan checkar man den själv. Jag fick ett grönt Ok på skärmen och känner mig lättad, nu är det bara att följa skyltarna. Jag hade listat ut att det kunde vara ganska långt till själva startplatsen.
Stigen började i en slalombacke och pekade rakt upp, ganska brant och högt upp såg det ut som. Jag knatar på, det är många som springer om mig. Men hallå, gör inte slut på er, tänker jag. "Jag blir då varm bara av att gå upp för backen." Det visar sig vara väldigt långt upp, jag blir svettig och det är förvånansvärt många som fortfarande joggar förbi mig med lätta steg, och de flesta verkar vara yngre? Till slut delar sig stigen så jag måste då fråga några ungdomar hur man vet vart man ska?
"Följ sponsorn. Det står på din nummerlapp", svarade en tjej. Jag gräver fram min nummerlapp, det står Ramirent på den. "Tyvärr är du på fel startplats då. Det finns en till där nere", sa tjejen och pekade ner i dalen.
Jaha, det vara bara att bita i det sura äpplet och ta sig ned igen då. Nu genade jag ner, tog en rakare väg genom slalombacke och skog och faktiskt på ställen man inte fick vara, men jag skulle ju springa utom tävlan så det struntade jag i. Från själva arenan gick det mycket riktigt en annan stig till andra startplatser. I detta led kände jag mer igen mig, inte lika mycket spring, lite tyngre klientel, många äldre. Nu i efterhand så inser jag ju att jag först var på väg till elitklassernas startplats, men inte gjorde det någonting: Jag fick några fina bilder uppifrån backen!
Orienteringsmässigt gick det skapligt, jag hade bestämt mig att ta det lugnt första dagarna för att sedan öka. Ville inte bli skadad så jag gick nog hela vägen. Det var väldigt lätt att luras med i fel spår för det blev väldigt många nya stigar och ibland är det väldigt svårt att se på en myr om det är en gammal led eller om det är en helt ny upptrampad stig. Jag var aldrig helt vilse i alla fall, jag fick stanna flera gånger, dels för att knyta skosnörena, men även för personer som inte riktigt visste var de befann sig på kartan. De ville veta var de var! Lite kul.
Många hade väldigt bråttom så jag stannade upp och släppte förbi dem. Att ha torra skor efter den här etappen var en omöjlighet, mycket myrar och ett väldigt lerigt upplopp. Jag firade målgången med en hamburgare. Som tur var hade jag ombyte med. Det fanns inga duschar men omklädnings-områden och det var riktigt skönt att byta till torra kläder och skor.
På väg hem från Arenan blev det kö igen, jag stod där säkert i 1 timme. Pust!
Vädret var grått, men jag klarade mig från regn.
Väl hemma var det klädvård som gällde, allt var ju lerigt och blött, det tog lite tid, får fundera ut någon bättre metod till morgondagen....
Dagens middag blev korv (från Delsbo såklart) och vita bönor. Mycket gott!
Min stegräknare på telefonen visade 30000 steg! Jag blev lite orolig för hur det skulle kännas dagen efter. Jag drack mycket, även vätskeersättning (Resorb) samt kompletterade med lite ostkrokar så klart.
Somnade gott!
